Men visst skulle vi väl hinna med en utflykt till i oktober 2021? Solen glimtade fram bakom molnen och det fick oss att brygga en kanna kaffe till termosen och bre varsin macka. Och så gav vi oss i väg till den närmaste urskogen och till sjöarna där. Oj då, det var redan upptaget där vi tänkt packa upp matsäcken. Men sen såg vi att det var bekant folk. Så vi slog oss ner bredvid och fick oss en trevlig pratstund till kaffetåren. Vi fick höra att den strida bäcken en bit bort kryllade av öringar på väg uppströms.
Vi åkte vidare och stannade till vid vattenblänket vid Röa Broa. Jag gick en liten bit på leden och njöt av barrdoften. Vid parkeringsplatsen satt en tomte och bligade på mig. Ja, då menar jag inte Maken utan en liten en som satt i en blomsterplantering (se bilden i mitten i nedre raden).
På vägen hemåt såg vi att vägrenarna var duktigt bearbetade av vildsvin, de hade luckrat upp jorden ordentligt. När vi kom upp på väg 205 igen, var det slut på friden. Det var gott om trafik och en vansinnesomkörning hade kunnat sluta mycket illa, inte bara för marodören som körde om två bilar och mötte en tredje nästan kylare mot kylare. Puh!
Det här med sommartid och vintertid, skulle det inte slopas? Det röstar jag för, i alla fall!
Ha en bra ny vecka och månad!
So long!
2 kommentarer:
Skogen på hösten en fin dag - det är grejer det!
Läskigt med idiotomkörningar!!!
Bloggblad: Ja, jag var nästan säker på att det skulle smälla. Det var en hårsmån ifrån.
Skicka en kommentar