Blåst på konfekten

Blåst! Idag skulle jag skåda svan, alldeles traditionsenligt. Meteorologen hade pratat om de kommande dagarnas sämre väder. Bäst att passa på innan blåsten och kylan, tänkte jag. Maken ställde upp som chaufför. När vi rullade in mot Rånnesta gård anade jag att något var fel. Inga svanar så långt ögat nådde. När jag lämnade bilen så var det tyst. Inga vårskrik fyllde luften, så som det brukar göra. 

Aha, tänkte jag när jag så den här skylten. Svanarna hade flugit norrut! Skylten visade färdriktningen, ifall någon svan skulle känna sig osäker.

I brist på svanar fick jag nöja mig med gäss och kajor, som flög i stora cirklar över gärdena. Det var väl fint det också, men jag kände mig besviken och blåst på konfekten. Nu har jag inte kunnat pricka av den första vårspaningen: Sångsvanarna i Tysslingen.

Annars har jag själv "trumpetat" en del. Det har varit körövning med båda körerna i pastoratet. Med den ena sjunger jag på söndag - då blir det Maria-sånger i Laxås vackra kyrka. Med den andra blir det vårkonsert i Casselgården på onsdag kväll. Då river vi loss med bland annat Varm korv-boogie. Kontraster!

Här är två av mina körkompisar. Vi var lite tidiga till övningen i Finnerödja kyrka, så vi passade på att gå ett varv på kyrkogården.

Skickar med en tröstebild: äppelblom. Det kommer så småningom, "men än är det vinter kvar, säger mor".