Usch, nu begriper jag innebörden av ordet Stötesten! Jag har varit ute i det vackra höstvädret och fotat i vårt lilla samhälle. Maken ska eventuellt hålla ett litet föredrag om gator i Laxå och hur de blivit namngivna. Till föredraget behövde han bilder över sagda gator och eftersom det är ett strålande väder idag erbjöd jag mig att åka runt och ta några bilder.
När jag skulle fota den tolfte och sista gatan skedde det som inte fick ske: Jag missade en stenbumling som avgränsade parkeringen och körde rakt på den. Visserligen i mycket låg fart, men tillräckligt hög för att nummerplåten numer hänger på sniskan och det blev skrapmärken på lacken! Usch så onödigt!! Gissa om jag grämer mig!
Här är en bild på Öfwerströmsgatan:
Några minuter innan passerade en gammal veteranbil. Det är inte var dag man ser en sådan skönhet:
Jag skulle nog ha stannat inne idag och gonat mig i solstrimman på golvet, som Katten:
PS:
Förmiddagen var väldigt lyckad. Då var jag med och skramlade med insamlingsbössa på torget. Folket här på orten är mycket givmilt. Det blev rekordmycket, en rejäl slant till Världens Barn!
13 kommentarer:
Sånt händer. Jag parkerade en kväll på en tom skolgård intill en fast bänk på höger sida. Varför vet jag inte. När jag skulle iväg svängde jag höger direkt - såg ju inte bänken som var så låg - det var ju mörkt dessutom.Följden blev att vi fick byta hela framdörren.
Eller när jag parkerade på en annan tom skolgård och fick ett cykelställ med mig i kofångaren när jag backade. Bilen klarade sig vid det tillfället, men cykelstället fick jag betala...
Kram från Ingrid
Synd på skrapmärkena, men bilderna blev bra får man hoppas.
Åh, det har jag också gjort! Kört upp och fastnat på en sån där refug, backat in i en gran m.m. Sånt är livet! Det blev nog jättebra bilder! Kram Lillasyster L
Men näe, vilken otur och mycket förargligt. Men det är ju bara plåt trots allt. Kört för nära garageporten och skrapat hela sidan, backat på en skrotbil som stod felparkerad vilken gav mig en ny baklucka för priset av enbart självrisken - mitt bidrag till stötestenarna.
Otur med nummerplåten, men du fick i alla fall fina bilder!
Musikanta: Skönt på sätt och vis att höra att man inte är ensam om eländet.
Kram
FåiH: Jo, tack! Både jag och Maken är nöjda med bilderna.
Lillasyster L: Jo, det är inte roligt när det händer. Men det fixar sig. Jag har kommit över den värsta grämelsen nu.
Kram
epsilon: Tack för bidrag med stötestenar. Jag är inte ensam!
Lisan: Jo, bilderna blev fina, tycker jag. På onsdag kanske de visas på Hembygdskvällen.
Himla irriterande. Jag inser att jag aldrig varit inne i Laxå, bara kört förbi...
Bloggblad: Nästa gång får du stanna till. Hör gärna av dig så kan du få en personlig guidning!
Maggan
Skicka en kommentar